Den rådande trenden i samhället är att man ska vara aktiv. I alla dess former har träning uppmärksammats allt mer men trots detta råder en utspridd rädsla för att prova på nya träningsformer.

Flera gånger i veckan hör jag personer i min omgivning tveka inför att exempelvis prova nya övningar på gymmet i rädsla för att bli utdömda av omgivningen. Rädslan att vara för svag och inte göra rätt är här vanlig. Man vill prova men hejdar sedan sig själv då man inte vill riskera omgivningens dömande blickar.

Ett annat exempel som jag även ofta hör är det att man inte kan börja i en sport senare än en viss ålder. Detta då alla andra i ”laget” redan är så bra att man ständigt kommer vara ett steg bakom. Det är sant att personer som har utövat en sport länge kommer vara betydligt bättre än någon som är nybörjare, men det är ju precis av den anledningen man inte ska jämföra sig med andra? Vi alla är på olika ställen i livet med olika förutsättningar, därav är det onödigt att jämföra sig varandra emellan som att vi vore likadana. 

Det är lätt hänt att man målar upp sina egna bilder av det man tror omgivningen tänker. De egna påhittade tankarna som andra "kanske" tänker; ”Du hör inte hemma här” eller ”Vad dålig hon/han är”, gör att vi begränsar oss själva istället för att utvecklas i en positiv riktning.